Långsåsens Sommarstugeförening

Om det är någon som vill skriva här så är det bara att kontakta mig på 0739602860

Nu finns det ytterliggare saker att berätta. Det handlar om att vi numera är medlemmar i Östansjövägens samfällighet. Eftersom vi använder denna väg, om än i liten omfattning, så tycker man att vi skall vara medlemmar. Dom som är med i järnvägen står dock utanför. Men vad jag inte kan förstå, är att man låter göra en revidering för att få in ytterliggare medlemmar, när man ändå klarar sig på de statsbidrag som man får.

Förättning kommer att kosta varje fastighet ca: 1000 kronor. Men detta är pengar som går till Lantmäteriet och inte till vägföreninmgen.

Allting kommer att vara klart i mitten på januari.

Sophanteringen

Man vet inte om man skall gråta eller skratta åt kommunens ideer om att sopbehållarna skall stå vid Monica, för att chauförerna vägra att åka längra ned i hagen. Blir det så kommer vi att avbeställa vår tunna och endast betala grundavgiften 405 kronor. Då har du rätt att utnyttja Hamre-anläggningen.

Apropå hushållskomposter har jag sett att en som heter Biokuben och kostar i billigaste versionen 325 l. 1200 kronor. Den har fått bästa betyg hos råd och rön. Den enda av de testade som maskarna gillade.

Så här ser kompostbehållaren som heter Biokub och fick bästa omdöme i råd och Rön. Vi skall prova den nu och återkommer med omdöme senare. På kommunens hemsida finns det utförliga beskrivningar hur man hanterar komposter.

Så här såg det ut en dag i slutet på juli 2008 när åskan hade gått och det hade regnat ganska mycket. Bilden är tagen vid Högströms gamla soptunnor. Som tur var så startade min motorsåg och vi, Putte, Sören och jag kunde ta bort björken.

Januari 2009

Jag tänkte att jag skulle byta teckenfärg så att ni skulle bli uppmärksammade att vi har gått in i 2009. Gott Nytt och händelserikt år.

Jag vill informera lita om plogningen här i hagen. Vi hade kommit överens på årsmötet att Tommy skulle sköta plogningen eftersom han skulle köpa Rogers traktor. Men nu förhåller det sig på det viset att Tommy har flyttat till Ludvika. Men han står fortfarande som ägare till kollonin. Företaget finns kvar. Företaget beställer plogning till sig när detta behövs. Man betalar 600 kronor varje gång. Alltså så har inte vi ngn. plogning. Möjligtvis kan vi sköta den själva med hjälp av Rogers nya traktor.

Ett annat förslag är att Kollonin betalar för plogning ända fram till Putte och Maggan. Eftersom dom sliter på vägen med sina anställda så tyckte ju i alla fall Tommy på mötet i somas att dom skulle betala lite mer än vi andra till vägen. Vi har lite att prata om efter vintern.

Ytterliggare info, som ni andra också har fått, är besked från kommunen, att vi inte behöver strandskyddsdispens för våra bryggor.Ärendena har avskrivits.

När det gäller vägen nu, våren 09, så är den ganska gropig på vissa ställen. Vi har beställt underlag av Hällsjö, som Tommy Larsson skall betala. Vi har också köpt en vägtrumma som skall grävas ned vid Högström-Mattsson.

nov.2010

Nu var det länge sedan som jag uppdaterade sidan. Dessto mer finns det att berätta.Alla vet väl vid det här laget att Hedemora Energi har grävt ned elledningen i backen. Samtidigt har man lagt en ledning för framtida bredband. Dom som vill ansluta sig kommer troligtvis att få betala ca: 15-20 tusen för en anslutning och då man en stabil anslutning både uppströms och nedströms på 10 MB. Dessutom kan du få IP-telefoni mm.Ju fler dessto billigare. Vägen ner i hagen har genom detta också fått en bättre beläggning,även om man har glömt bort Ekholms. Detta kommer dock att åtgärdas våren 2011.Också i samband med detta så har man bytt ut de gamla elskåpen mot nya.

Den andra nyheten är ju som också alla har märkt, att skogen är borta. Personligen tycker jag detta är  tråkigt. Idag ser det ut som en krigsskådeplats. Allt är dock inte så illa. Vi har fått en bättre utsikt mot lången och Långshyttan. Sedan får vi se när dom skall ta bort riset efter avverkningen.

Angående plogningen så kommer Eriksson att ploga i vinter och för detta tar dom 300 kronor per gång. Kollot som arbetsplats är numera nedlagd och Tommy är på Filipinerna. Han skall förresten hyra ut kollot till sommargäster.

När det gäller det bortglömda gruset till Ekholms, så har detta åtgärdats med ett lass. Men det blev lite fel med platsen. Hälften kom på tomten. Detta var inte meningen. Därför har vi tiggt om ett ytterliggare lass som tippades vid Högström/mattssons. Där kan vi nu själva hämta grus och fylla i groparna. I detta sammanhang måste jag säga att Putte har gjort ett formidabellt jobb. Vi andra ligger på skuld.

Danielshage ett sommarstugeområde i södra Dalarna. Vi kom dit 1986 och fann att här var det värt att stanna. Området i sig fick avgöra. Husen kan man alltid ändra eller bygga nya. Sen har det också visat sig att grannarna utgör en bra blandning av individer och fungerar mycket bra tillsammans.

  Så här såg det ut någon gång på 30-40-talet. Detta föreställer antagligen delar av familjen Lund som byggde huset. Bilderna har vi fått från en släkting med samma namn, som kom och hälsade på oss i hagen. Tyvär var jag inte själv närvarande. Men Ullabritt träffade släktingen, som överlämnade bilderna.

Detta är ju det ursprungliga huset sombyggdes 1936. Här bodde vi från 1986 till 1999. Idag huserar här Ullabritts dotter Susanne och hennes man Ted på sin semester.

Mellan husen och sjön Lången som ligger 300 meter nedanför ligger Bark och Dyrwoolds hus, sedan kommer vägen som tidagre var en järnväg. Den lades ned 1964. Här skeppades järnverksprodukter till utskeppningshamnen i Gävle.

Sedan 1997 har vi kämpat med att uppföra ett nytt hus. Ett hus som skall fungera som ett permanenthus.Ett mellanting mellan ett fritidsställe och en villa. Det har idag alltså gått nästan 10 år vilket också var vår ambition när vi började. Tiden att bygga har ju bara varit helger och semestrar och sedan har naturligtvis också ekonomin styrt. Nu börjar det också kännas lite tungt att färdigställa det allra sista. Dom där måste grejerna.

Jag tänkte att i den här texten inte skulle handla så mycket om det praktiska eller tekniska med att bygga hus, utan mer det filosofiska om man nu kan använda det uttrycket. Vad händer med mig och oss som skall bo här? Vad är viktigt och inte? Vad kan vi ändra på? Det har ju hänt en del intressanta saker under de  nio år vi har stökat runt här. Vad jag skulle understryka som det viktigaste i den här processen är naturligtvis själva engagemanget, kanske kan man säga en hänförelse/övertygelse att detta skall vi bara göra punkt slut. För jag lovar att det under vägens gång kommer ögonblick och stunder då du ångrar vad du gett dig in på. Men det är för sent att ångra sig.

Planeringen börjar med ett oändligt ritande  hur huset skulle se ut. Idag kan jag ju bara konstatera att vi hade ritat annorlunda idag, när huset äntligen är färdigt. Ett förslag till eventuella intresserade i detta fallet är att visa gärna ritningarna för andra personer.

Hur som helst så började vi projektet med att såga ner den gran som stod i vägen. Sedan var det bara att kontakta en grävare, eftersom huset skulle gjutas på en grund av pålar. Att sedan konstatera tre enorma diken, varav ett vattenfyllt var en aning skräckinjagande. Hur skulle vi få bort vattnet? Det märkliga med ett sådant här projekt är också att det tvingar fram lösningar, eftersom du helt enkelt måste hitta på dom. Vilken tur att man inte är ensam här i världen. Det finns alltid någon att fråga. Även om dom man frågar inte heller alltid har rätt, så är det viktigt att stödet finns där.

Det kan vara lite kul att berätta att virket till stommen kommer uteslutande från Robert Haag i Amshyttan.Från egen skog och egen såg och minst 200 år gammalt. Virket är kört hit med hans traktor och vagn. Sedan var det bara att börja bära, bräda för bräda. Ett nytt upplag där huset skall stå, eftersom han inte kunde köra upp till byggnadsplatsen

Här ligger matrialet vid vägkanten i väntan på transport femtio meter.

Innan detta projekt med att bära upp matrialet, så måste vi kontakta en grävare för att förbereda för gjutning av plintar.Jag visste att tjäldjupet under de strängaste vintrarna i dessa trakter måste beräknas till 2 meter. Det var bara att försöka gräva till detta djup.Det fungerade inte på alla ställen. Men huset verkar stå där det står nu efter 10 år. Dock finns det ett litet aber som kanske skulle nämnas och som vi måste ha kontroll på.

Marken på vår tomt ligger på en rullstensås, vilket betyder att varje byggnad har en tendens att dra sig en aning ner mot vägen eller sjön om man så vill. Vi måste noga hålla reda på vilka pelare som kommer att röra sig. I värsta fall att vika sig.

Efter grävningen så fanns det nu tre djupa diken, där vi nu skulle  rikta upp pelare, som sedan skulle fyllas med betong. Ett jobb som jag idag skulle ta noga ta i beaktande innan jag gjorde samma sak igen. Här gäller det att det skulle bli rakt både horisontellt och vertikalt. Jag fick visserligen låna ett avvägningsinstrument på jobbet och det underlättade betydligt.

Som tur var så fanns det en cementblandare i föreningen som vi kunde använda oss av. Vi hade ju sedan tidigare beställt en bil me både sand och grus. Detta låg och bara väntade på att få bli omhändertaget. Entusiasmen driver ju oss att bara ta tag i sakerna. Nu när jag skriver känns det annorlunda. I alla fall så hade jag lånat ett riktigt ok av Tommy Andersson, så att jag kunde bära upp den färdigblandade cementen. Tungt  nog, men med oket fungerade det jättebra. Det blev ju en hel del hinkar att bära. Jag skulle gissa på runt 150 hinkar sammanlagt. Vi hade också naturligtvis varit tvungna att stabillisera plintarna innan vi kunde hälla ner cementen. Armeringen stack vi också ner i rören. Inga avancerade konstruktioner, utan bara pinnar rakt ned i rören.

Att sedan få ringa traktorgrävaren, att han kunde komma och gräva igen gravarna kändes som en verklig befrielse och en skön start p resten av projektet. Nu var allt igång och det fanns ingen återvändo.

Nästa steg är nu att bära upp det grova virket från vägen och lägga på dom första reglarna.Tungt och kämpigt. Men framförallt nervöst att det skulle bli rätt. Att jag skulle få allting plant och vinkelrätt. Jag fick ju köra med mitt hemgjorda vattenpass. Alltså en vattenslang, fylld med vatten och ett varsitt mätglas i varje ända. Det fungerar, men är ändå något omständigt. När helgen sewdan var slut och vi skulle åka hem, försökta jag att täcka allt med pressenning. Detta visade sig vara helt vansinnigt, då pressenningen var alldeles för lätt och blåste naturligtvis åt alla håll. Jag fick övertyga mig själv att byggnationer kan stå oskyddade ett tag, bara det inte blir för länge.

Jag lägger in en bild från vår hängmatta, uppspänd på övervåningen. Men jag kan i ärlighetens namn säga att det har inte varit mycket liggande i denna genom åren. Det finns liksom ingen ro till detta. Men jag hoppas att detta kommer att bli bättre.

2008 mars:

Nu finns det annorlunda saker att berätta eftersom Ullabritt och jag tänker flytta hit under 2009. Jag kommer också att sluta arbeta eftersom jag har erbjudits avtalspension av min arbetsgivare. Det låter härligt, men är inte alldeles enkelt. Vi får väl jobba lite för att det skall bli bra. Men det är klart att det känns underligt efter mer än 30 år hos samma arbetsgivare.

Genast börjar jag att planera för ytterliggare byggnationer i hagen. Det handlar om ett garage eller carport till bilen och sedan vill vi också flytta häbret, eller bygga om det. Det lutar åt det senare. Ytterliggare ett projekt blir att bygga ett tak bakom verkstaden och där etablera en smedja. Jag kommer att ta upp smidet nu när vi flyttar hit. Så det finns att göra flera år framöver.

2008 juli

Det var ett tag sedan som vi hörde av oss här på sidan. Nu har det hänt en del saker. Jag har t.ex.bara 14dagar kvar att arbeta i hamnen.

I hagen har vi nyligen haft medlemsmöte och det kommer snart ett protokoll för dom som inte kan läsa protokollet här på hemsidan. Vidare kan vi konstatera att Lage har sålt sin fastighet. En ny etablering kommer att upprättas framför Högströms.

Den fastighet som ligger mellan Eriksson/Andreasson och Tommy Larssons, så har den återgått till Anders Westman. Det betyder ju också att han skall vara med i vår förening.

2009 jan

Ja, ja, nu  har vintern kommit till hagen och vi har haft -18 grader som lägst. Jag har med stigande ålder börjat att ogilla vintrarna här. Kanske är det avsaknaden av solen som stör mig mest. Är himlen blå och det bara är 3-5 grader kallt. Ja, då är det okej med vinter. Vi håller oss mest inomhus den här årstiden ooch väntar på att tiden skall gå så att vi får en vår. Vi gör i alla fall en omfattande promenad med stavarna runt Bysjön varannan dag. Annars blir det datan och TV-tittande. Men jag tror för min egen del att pensionärstillvaron är lite för ny för mig ännu. Det finns en oro som jag måste hantera. Men jag ser återigen fram mot våren, då skall jag göra allvarliggare slag i saken med hur jag vill hantera tillvaron utan anställnig. Att jobba så här med hemsidan är ju också ett intresse som jag vill fortsätta med.

I vår så kommer vi att bygga ett nytt och annorlunda häbre uppe i backen, bakom gamla huset. Det som idag är ett häbre, skall vi bygga om till en carport. Vi behöver ett bättre skydd för bilen. Dessutom skall jag bygga upp en smedja bakom verkstaden som tidigare nämnts.Det finns alltså mycket arbete under 2009. Sedan kanske planerna kommer att ändras under tiden.

2009 juni

Ja, ja så har vi då äntligen våren och snart sommaren här. Jag tror aldrig att jag längtat så efter varmare tider. Okej, då kommer ju helt andra jobb än under vintern. Framförallt handlar det om trädgårdsarbetet så klart. Nya växter skall köpas in och planteras. Gräsmattan skall underhållas så att mossan hålls i schack. Men detta verkar lite trögt. Egentligen skulle jag vilja repa upp hela mattan och sedan sprida ut vanlig sand för att luckra upp jorden och samtidigt med detta kasta ut gräsfrö. Vi som bor här under vintern måste ju också planera för veden och var den skall ligga tex.

Nu skall jag berätta ngt. annorlunda, nämligen mötet med älgen framför Putte och Maggans hus. Jag var där för att ta reda på ved från fällda aspar hos grannen. Plötsligt brakar det till bakom ryggen och en livs levande älg kommer rusande från Folkes tomt. Den stannar till innan järnvägen och stirrar på mig, samtidigt som den mummsar på grenar som ligger där vi fält träden. Jag drar mig sakta bakåt och kontaktar grannarna. Älgen verkar inte speciellt skygg. Roger har tydligen stött på den i skogen. Vad händer söndagen den 31 maj då vi sitter på verandan och dricker kaffe. Tittar ner mot sjön och ser en älg som travar fram i vattenbrynet. Fram med kameran och ner och filma så klart. Den går upp på land ungefär vid Puttes båt och vänder mot oss som tittar på. Den drar sedan upp mot Roger och Dagmars hus. Jag smyger till deras garage och plötsligt på andra sidan står den kanske fem meter från mig.

Oktober 2011

Vi har haft ett årsmöte och jag kommeratt sätta upp ett protokoll på anslagstavlan. Vad händer i hagen av intresse? Inte mycket må jag säga. Men ett och annat finns det väl att berätta. Det sorgligaste är att Arne Ekholm har gått bort. Ekholms fastighet kommer att säljas. Framför Roger och Dagmar har en ny fastighet etablerats. Fastighetsägare där är Kjell Jacksson.

Numera får vi ta ner träd nsom understiger 15 cm i omkrets nere vid Lången. Kommunen har varit medgörligh idett fall och tur är väl det.

Alla har väl sett att skogen är borta och detta kan man naturligtvis tycka olika. Själv är jag en trädälskare och därför tycker jag att dert är tråkigt, ävern om jag förstår att masrkägaren vill få ut sina inkomster. Hur som helst så har vi väntat på att man skall ta reda på riset. Detta hr precis skett i dagarna ( sept 2011). Sedan skall det till en föryngring och innan dess markberedning. Den andra nackdelen med avverkningen är att det strömmar ned vatten från skogen och vi får ytterliggare jobb och omkostnader med dräneringar.

Här drar skotaren fram med de sista träden och det är snart oktober 2011.

Paul  Strande